Jag har varit sjuk i en vecka...och då menar jag inte sjuk som i lite huvudvärk och klag klag utan så sjuk att jag vart för yr för att ens stå på mina ben och spytt tills jag var helt blå i ansiktet.
Jävla libanesisk medicin funkar verkligen inte som det ska.
Igår kväll dog min adapter till min skruttiga laptop. Jag ringde runt och min kusin hade en i sin affär men han hade stängt. Ok jag kan leva en dag utan internet det är okej. Ingen fara. Bara andas. Försök. Det går bra.
Imorse vaknade jag (fortfarande sjuk men kunde stå på benen) och bestämde mig för att dra till centret för att hälsa på barnen.
Det regnade som fan imorse och ingen bil ville stanna. Till slut stannade en ung man och det visade sig att han kunde inte vägen och vi var nästan vid flygplatsen när jag insåg att vi var påväg åt fel håll.
Nåväl jag kom fram efter en timma och en sightseeing rikare.
Dagen på centret var helt okej. Vi målade muren runt lekplatsen med klara färger och fina mönster. Trots att jag var sjuk var jag ändå glad att se alla för jag har inte sett någon förutom min kusin och hennes familj på en vecka.
Medan jag håller på och målar en igelkott på muren så kommer en kvinna som jobbar på centret som heter Amal, fram till mig. Hon säger att jag ska kolla min plånbok ifall det fattas några pengar. Jag går in till centret och kollar i min plånbok och ser att det fattas typ 20 dollar.
Hon suckar och berättar att en flicka som brukar komma till centret hade plånboken på sig under sin tröja och när Amal skulle fixa till hennes tröja så ramlade den ut. Amal, som är syster till flickans mamma tog henne hem och berättade vad som hände. Tydligen har den flickan stulit ofta ifrån personer som jobbat på centret innan.
Mamman kom ner till centret en stund senare och berättade hur hon hade slagit flickan så mycket att hon hade kissat på sig, vilket måste ha vart rejält mycket stryk eftersom hon är 12-13 år och dom kissar inte på sig för ingenting. När hon inte hade gett mamman pengarna hade hon bränt hennes hand på spisen tills flickan erkännde och lämnade över pengarna....
Mamman lämnade över pengarna och var helt rasande på sin dotter. Abir, en tjej som jobbar på centret skällde ut henne och sa att mamman alltid slår henne men det verkar ju inte vara en bra metod eftersom flickan fortfarande stjäl. Tydligen sitter flickans pappa i fängelse för att han också stulit...
Abir ska ha möte med mamman och dottern imorgon.
När jag hörde det började jag tänka på den lilla tjejen. Om jag ska vara ärlig så är hon inte en av mina favoritungar. Jag tycker faktiskt att hon är rätt irriterande eftersom hon är en väldigt klängig unge. Hon är alltid fastklistrad vid en så fort man kommer innanför portarna. Hon kan sitta och stirra på en i flera minuter utan att säga nåt. Helt enkelt, inte en favorit. Men samtidigt kände jag skuldkänslor lite som att det var mitt fel att hon fick stryk av sin mamma. Ifall jag inte hade lagt min plånbok där hade hon inte tagit den och då hade hon mått bra nu. Kanske hon hade snott någon annans imorgon och fått stryk för det men då skulle inte JAG ha någonting med det att göra.
Jag vet att det är konstigt att tänka så...men det är så jag tänker ändå.
Så jag spenderade hela eftermiddagen till att gråta över den lilla flickan som jag stör mig på så mycket men som verkligen inte förtjänar att få så mycket stryk. Inget barn förtjänar ens en örfil.
Men i ett ställe som Shatila där barnen inte har någonting och dom ser att deras föräldrar inte har någonting....klart dom är offer av sin omgivning. Jag kan inte klandra barnen som snor där.
Jag kan inte säga att jag själv inte skulle göra det ifall jag var dom.
Där är normen att sno för att överleva. Folk är förtvivlade dygnet runt, året runt, livet ut.
Idag är tredje dagen de är utan el i Shatila. De som driver elen snor den och säljer den billigt till folk utanför som betalar bättre än de boende inne i flyktinglägret. Igår kväll var en man redo att slänga in en bomb i stället man delar ut elen på men stoppades av boende.
Idag målade man en davidsstjärna på deras dörr. "Folk utan känslor" kallar man dom.
Klart man som förälder blir aggressiv och hör man att ens unge snott pengar ännu en gång att man flippar över. MEN att göra det den mamman gjorde är helt oförlåteligt, men tyvärr förståeligt.
Efteråt gick vi till ett ställe och åt, jag, Abu Moujahed som driver centret, Abir som jobbar där och Kanwal som också är en volontärarbetare from Bahrain (som det finns en bild på längre ner). Maten var okej men jag hade inte direkt någon matlust (FÖRSTA GÅNGEN, MAMMAS DÖD!! FATTAR NI HUR SJUK JAG ÄR DÅ??) Och sen när vi var klara och väntade på notan så såg vi två kackerlackor som vandrade på bordet och smaskade i sig våra matrester.........underbart.
Och plus på allt så åt bankomaten upp mitt VISA-kort idag när jag skulle ta ut pengar så jag måste till banken på Måndag för att fixa ut mitt kort och låta dom skratta åt mig en stund.
Så kortfattat. Livet är verkligen inte perfekt men jag lever iallafall inte i Shatila utan el för tredje dagen i rad eller har en förälder som slår mig till döds så jag ska nog bara vara tacksam...
Jag saknar er alla. Puss och kram.
