En ledsen Nasrallah....

Ända sen jag kom hit har jag hört otroligt många tal av Hassan Nasrallah....man kan tycka vad man vill om honom och hans åsikter men vad man inte kan ta ifrån honom är det faktum att han är en bra retoriker. När han talar, talar han högt, ståtligt och engagerande.

Idag är det inte så...i ett telefontal till folket låter hans röst sorgsen och trött. Nasrallah ber människorna att släppa sina vapen och gå hem.

Dagen började på Beirut Arabic University (BAU) i Tarek el jdide. Regeringsföljare och Oppositionister började bråka med knivar och det resulterade i att två timmar senare stod 5 pansarvagnar och hundratals militärer utanför.
Tjejerna fick lämna universitetet medan killarna blev kvar där inne tills de alla kollats.
Oppositionisterna hämtade skåpbilar fulla med vapen och maskerade kom de tillbaka till Tarek el jdide för att betala tillbaka för dagens händelse.
Det börjades skjuta med kalashnikovs för fullt och barn ifrån en intilliggande skola slängdes in i taxibilar för att köras hem. Många sprang på gatorna och visste inte vad de skulle ta sig till och frågade alla runtomkring.
Miltären visste ännu mindre.
När solen gick ner och böneutroparna sjöng ut att människor skulle komma till bön hade regeringsföljarna hunnit skaffa sig vapen ifrån de palestinska flyktinlägrena. Tillsammans med molotovcoktails började de enligt dem försvara sitt område.
Det sköts längre fram och tillbaka mellan de två grupperna och militären gjorde allt de kunde för att hålla isär dom.
På Tarek el jdide ser jag och min vän ett 50-tal unga, maskerade män med påkar, molotovcoktails och kalashnikovs. Vissa går, andra åker på vespor. De ställer sig i fronten och börjar skjuta mot folk i Oppositionen som står en parkeringsplats längre bort.
Militären försöker ställa sig emellan så gott det går.
Människorna runtomkring mig är frustrerade. Oppositionen har sin ledare.....men vem har dom? Deras politiska ledare Siniyora sitter på möte i Paris och tänker han på sitt folk?
Många erkänner att de står med Oppositionen i frågorna. Deras regering tar inte ens hand om sunnimuslimerna. Men hur ska de kunna stå med Oppositionerna när de beter sig såhär?
"Nasrallah ger sitt folk vapen och pengar....vi får inget av det" säger en storvuxen kille som bestämt sig för att bli min livvakt under kvällen.

"Do you see them??" säger en ung man till min svenska vän... "These are terrorists! They are not humans" säger han och pekar bortåt där skotten ekar mellan husväggarna.

Skjutandet fortsätter och folk får panik när de upptäcker att det står krypskyttar på hustaken framför dom.

Påväg hem gick vi mot Cola där shiamuslimerna blivit placerade. Medan vi gick förbi BAU där det hela startade stoppar en militär oss.
"Ni borde inte gå dit....det är folk från Oppositionen där". "Vi är journalister" säger jag. "Ok men ta det lugnt ändå...dom skjuter rätt mycket där borta" säger han med en trött blick.
"Tack...du ser trött ut, stackare. Ya3tik el 3afyeh (Hoppas du får en god hälsa...ungefär)"
"Allah ikhaliki" (Må gud ta hand om dig...ungefär...) säger han och ger mig ett snett leende som är det enda han orkar med.

Vi fortsätter ner och tanken var att gå över till Oppositionen men de var för upptagna med att skjuta på militären och alla vägar till deras ställen var avstängda, och vi blev bortkörda.

Resultatet av idag kl 20.48, alltså 18 minuter efter regeringens beslut om utegångsförbud tills klockan 06.00 imorgon är 5 dödsoffer och flera skadade.

Som en kille skrek när vi stod i en paus mellan skjutning och skjutning tidigare idag; "Det här handlar inte alls om religion. Allt handlar om politik."